Hej!
Idag är det vegetariska världsdagen och i samband med den släpps Vegoguiden! WWF:s grönsaksbaserade version av deras tidigare Kött och Fiskguide! Den har utvecklats som en del av projektet Vego i Världsklass som jag varit en del av att utveckla recepten för.
Jag kommer spendera dagen på Sthlm Food Tech lagandes vegansk mat från min nya kokbok (mer om det snart) och presenterandes Vegoguiden tillsammans med Anna Richert från WWF på ett hörn.
Jag har fullt upp här så det blir ett kort inlägg på bloggen med ett utklipp från deras pressmeddelande och ett recept från Vego i världsklass som väldigt bra representerar maten i vegoguiden!
Fakta Vegoguiden
Vegoguiden listar de vanligaste växtbaserade råvarorna och produkter från de länder Sverige importerar mest ifrån.
Guiden tar upp fyra olika kriterier för bedömning:
1. Klimat 2. Biologiska mångfald 3. Bekämpningsmedel 4. Vatten
Grönt med stjärna: Ät helst – Bästa valet! Låt gärna detta vara basen på tallriken.
Grönt: Ät gärna – det här är ett bra val!
Gult: Ät ibland – Här kan det finnas lite högre påverkan inom några av områdena. Låt gärnanågonting annat vara basen i måltiden och ät hellre detta lite mindre ofta.
Orange: Var försiktig – Här kan det finnas ganska stora problem inom några av områdena. Ät helst inte så stora mängder, och välj gärna något annat.
Resultat:
- KRAV- och ekoprodukter är generellt bättre val än grödor odlade med konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling gynnas den biologiska mångfalden. Svenska vegetabilier har ofta lägre klimatpåverkan och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
- Baljväxter – bönor, linser och ärter – är väldigt resurssmarta och produktionen har låg klimatpåverkan. Även vegokött och bönbiffar av olika slag är bra val. Allt detta får grönt ljus i guiden.
- Spannmål är generellt klimatsmarta och bland spannmålen och rotfrukterna är det endas tris, quinoa och sötpotatis som inte får grönt ljus, utan gult. Ris är ett spannmål med förhållandevis hög klimatpåverkan som kräver en hel del vatten när det odlas. Detta betyder inte att du aldrig mer ska äta ris – utan att du kanske kan testa något annat ibland, exempelvis svenska matgryn. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
- Vissa grönsaker och frukter från Europa får gult ljus, om de inte odlats ekologiskt. Det beror på att påverkan på vattenresurserna i södra Europa kan vara lite högre, att användningen av bekämpningsmedel kan vara hög eller att data saknas och i vissa fall att växthus värms upp med fossila bränslen vilket ger en högre klimatpåverkan. De ekologiska motsvarigheterna får grönt ljus.
- Gurka och tomater i svenska butiker är ofta från Sverige, Spanien eller Nederländerna. I Sverige används omkring 70 procent förnybara bränslen i såväl gurk- som tomatodlingar – vilket ger lägre klimatpåverkan jämfört med växthus uppvärmda med fossila bränslen. Svenska icke-ekologiska samt ekologiska gurkor och tomater får grönt ljus.
- Vegetabilier som får orange ljus är exempelvis flera nötter, kokos, avokado, banan och dadlar. Det beror främst på risken för förlust av biologisk mångfald eller att de kan ha en hög påverkan på vattenresurserna. De ekologiska motsvarigheterna får gult eller grönt ljus.
- Att vissa grödor får orange ljus kan också bero på att de flygimporteras. Guiden lyfter endast de grödor som vi vet flygimporteras stora delar av året. WWF uppmanar matbutiker att bara ta in grönsaker under de tider på året då de inte behöver flygimporteras. De grödor som lyfts upp i guiden är sparris, haricot verts och sockerärtor som har kort odlingssäsong i Europa och därför ofta flygs in från annat håll.
- Vegoguiden ingår i projektet Vego i världsklass som WWF driver med Sveriges Olympiskakommitté. Syftet är att utmana fördomar om vegetarisk mat och träning och att utveckla det vegetariska köket till ett alternativ för fler. Projektet finansieras av Postkodlotteriet.