Tullen Majorna, Mariagatan 15, Göteborg
Recensent: Jenny Luks
Ölstugan Tullen, eller i folkmun bara Tullen, är en pubkedja som öppnade i Göteborg 2010. Först ut var Andra Långgatan och numera finns sammanlagt sju pubar utspridda över stan. Tullen Majorna öppnade 2014, i puben Götas gamla lokaler vid Mariaplan. Det knorrades lite i stugorna över att en kedja skulle ta över det gamla genuina Götas, men snart var det hela glömt och i dag är Tullen en självklar träffpunkt.
Affärsidén är husmanskost med tilltalande priser. En ordentlig tallrik husman för en hunka lockar nog många. Tullens lokaler går i samma tema inom hela kedjan. Det är relativt avskalat och den där klassiska, brittiska pubkänslan som jag själv föredrar, lyser med sin frånvaro. Ljust, snyggt och fräscht är intrycket jag får. Trots den nakna inredningen är det ofta fullsatt. Konceptet funkar uppenbarligen.
Jag har ätit på Tullen tidigare, på systerrestaurangen vid Svingeln. Jag har inte varit helt förtjust. För fem år sen hade jag jublat över kikärtsbiff, rotsaker och dragonmajonnäs. År 2018 är det ett ljummet tjoho som utbristes. Jag har högre krav numera. Så vad för mig till Tullen igen? Jo, en ny meny!
Panerad ost låter oerhört intressant.
Tullen Majorna har satsat mer på det veganska. Två nya rätter har presenterats och även en efterrätt: Marängsviss. Dra mig baklänges, tänkte jag när jag såg menyn. Det måste jag ju testa. Jag och sällskapet dyker upp så där lagom tidigt på kvällen, när det fortfarande finns gott om platser. Vi får bordsservering och beställer genast de två varmrätterna: Quinoabiff med paprikakräm och rostade rotsaker, och panerad ost med samma tillbehör. Panerad ost låter oerhört intressant. Det har jag faktiskt aldrig ätit, inte ens när jag var blandkostare för 25 år sedan.
Vi behöver inte vänta länge, men tillräckligt för att det ska kännas nylagat. Presentation liknar den gamla, så jag blir lite skeptisk. Jag minns att jag tyckte rotsakerna var en aning trötta. Jag känner mig nog trött på ugnsrotsaker över lag. Det är för vanligt. En enda palsternacka till och jag går i taket, tänker jag. Men jag lugnar mig lite och försöker njuta. Det smakar ju faktiskt helt okej.
Den är lite degig och quinoan bidrar till en viss stabbighet.
Osten är det jag sett fram emot mest. Den har en fin panering och liknar lite en skiva panerad fisk. Jag är ju ovan vid konceptet, men sätter strax tänderna i innandömet. Till en början tycker jag det är en jättekul upplevelse. Jag gillar ost på pizza, burgare och lasagne. Men en hel ost blir snart lite tradig. Den här typen av vegansk ost blir lätt lite snorig, om man får tillåta sig att använda läskiga uttryck. Jag njuter första halvan, men känner en viss avighet andra halvan.
Jag testar mitt sällskaps quinoabiff. Jag är personligen inget quinoafan, men försöker hugga in med öppet sinne. Den är lite degig och quinoan bidrar till en viss stabbighet. Paprikakrämen som serveras till båda rätterna är betydligt roligare än den förra dragonmajonnäsen. På bådas tallrikar serveras också en grönsallad med vinägrette, vilket uppskattas. Det är många restauranger som tror att naturella sallatsblad är en höjdare.
Nu till kvällens behållning: Efterrätten. Om varmrätterna var en aning mediokra, höjer desserten onekligen betyget. Detta är definitivt en av de bästa efterrätter jag ätit i Göteborg. Den innehåller många komponenter och känns dynamisk och inbjudande. Underst ligger en varm banan täckt med något slags kolasås. Bredvid ligger en stor klick vaniljglass, två rejäla klickar grädde, ett par egengjorda maränger, varma bär samt kaksmulor. Och allt är toppat med varm chokladsås. Japp, det är lika gott som det låter.
Det blir ett medelbetyg till Tullen Majorna. Ambitionen med den panerade osten är verkligen spännande, men kanske är det så att marknaden ännu inte erbjuder en tillräckligt bra veganost. Ps. Snart öppnar Tullen även i Stockholm.
PRISER:
Panerad ost: 100:-
Quinoabiff: 100:-
Marängsviss: 75:-
Melleruds ekoöl: 62:-