Ja, så skulle rubriken till det här inlägget kunna låta om det var en kvällstidningsartikel. För ja. På torsdag så åker jag och min familj tillsammans till min svåger i Los Angeles och stannar där i två veckor. Vi har varit där två gånger tidigare vilket ni som följt mig ett tag kanske har koll på (då jag bland annat testade Impossible burger för första gången) men nu allt mer sällan för klimatets skull. Jag har funderat mycket och länge på hur jag känner och tänker kring det här, av uppenbara skäl och vill dela mina tankar med er.
Många kommer säkert att känna att det är just det. En skandal. Hur kan Gustav som i övrigt talar sig så varmt om att minska sina utsläpp och ta ansvar för klimatet flyga till Los Angeles? Med hela sin familj dessutom, en tur och retur resa dit släpper ut hela 4.9 ton koldioxid per person!
Men ja – hur kan någon någonsin göra det? Det är det som är grejen. Det är inte så enkelt att göra som Greta säger åt oss och helt sluta flyga. Så ser inte världen ut. Jag säger inte att det är någon mänsklig rättighet att flyga, men det är heller inte så enkelt att frikoppla sig själv från systemet och göra det som ”vi borde” för klimatets skull alla gånger. Om det vore det så skulle ju ingen någonsin flyga. Alla skulle vara veganer. Vi skulle sluta producera och konsumera allt annat än det mest nödvändiga och vi skulle alla cykla till jobbet.
Men det gör vi ju inte. Och varför inte? Jo, för det är alldeles för svårt idag att göra rätt och alldeles för lätt att gör fel. Om vi bara hade de två alternativen att välja på – att göra RÄTT, dvs inte flyga alls eller att vara strikt vegan. Eller att göra FEL – dvs skita i allt och bara köra på, business as usual, så skulle de flesta tyvärr välja att göra fel. Det är som jag brukar säga på mina föreläsningar – vi ber folk klättra upp för ett omöjligt brant berg utan utrustning och då kommer de flesta välja att skita i det. De flesta har alldeles för fullt upp med att lämna barn på dagis, betala räkningar och hinna med sina deadlines på jobbet för att kunna ta de där hundra extra stegen det tar att skapa all den extra friktion det kräver att plötsligt göra sig av med bilen, lära sig laga något helt nytt eller att kanske aldrig åka på solsemester, hälsa på familjen eller kunna resa med jobbet utomlands.
Det vi måste göra är att ge folk, det vill säga oss själva, en mellanväg där vi kan börja röra på oss. Jag ber inte alla att bli veganer över natten. Jag ber dem att börja testa. Ta en vegoburgare till lunch, byt ut köttfärsen till vegofärs i tacosen, det är lättare än du tror. Och jag har svårt att sluta flyga, både i jobbet och privat, vilket många har. Vi har familj utomlands och ibland kräver mitt jobb att jag tar mig över hela landet på väldigt kort tid, vilket är sjukt jobbigt att kombinera med att också vara småbarnsförälder. Så skjut mig. Men jag är inte unik. Snarare behöver vi prata om det här. Vad gör jag istället?
Jo istället klimatkompenserar jag och flyger mer sällan än jag skulle gjort annars. Att klimatkompensera gör inte handlingen bättre, men det är fortfarande någonting viktigt och det bidrar. Jag ser det mycket hellre som ett klimatbistånd. Som en skatt jag betalar för att jag kan och för att det gör skillnad. Det blir inte Netto Noll på riktigt, utsläppen försvinner inte, men det blir bättre än inget, och det är fan bra det med.
För att få fler att fatta det här och för att visa hur enkelt det kan vara att betala sitt klimatbistånd så har jag teamat upp med Klimatkompensera.se som jag varit ambassadör för nu ett tag och klimatkompenserar hela 200 % för min familjs resa. Vi väljer dessutom att klimatkompensera hela familjens årliga utsläpp ovanpå det. Att betala hela kostnaden i ett sjok kan vara lite dyrt, när man som vi nu redan betalar ca 25 000 spänn för resan. Men med deras nya månadsabonnemang kan man dela upp årets klimatbistånd i smådelar per månad, vilket gör det lättare att betala det en resa släpper ut eller för de utsläpp man själv har under året som man inte kan påverka på andra sätt. Helt enkelt som en liten extra klimatskatt vi betalar för att vi kan, och för att bidra till att sänka världens utsläpp där vi kan, trots att vi inte än så länge själva är perfekta.
För som jag ser på det – vi i väst sitter fast i ett samhälle som släpper ut betydligt mycket mer än vad övriga världen gör, men vi har också betydligt mycket mer pengar att bidra med till att lösa problemen både här hemma och i resten av världen. Då borde vi kunna betala lite extra för det. Och om du då behöver ett incitament som lite skuld för att punga ut de där pengarna, så får det väl vara då.
Los Angeles råkar också vara, utöver min svågers boning, en av världens bästa och mest spännande veganstäder, så under mina två veckor där kommer jag att göra hård research på de coolaste nya trenderna, produkterna och restaurangerna och försöka dela med mig av så mycket jag kan till er i en eller ett par vloggar som kommer när jag kommer hem.
Jag förstår att många säkert har tankar och funderingar om detta, så ställ dem gärna, jag ska göra mitt bästa för att svara. Men jag tror bergfast att det bästa inte är om vi helt slutar flyga (för det kommer för det första aldrig att ske) utan främst att börja identifiera sätt för folk att känna att det inte är en fråga om svart eller vitt att börja göra bättre saker, att ligga på våra politiker så de tar det ansvar de måste ta för att göra det lättare att göra rätt – och att vi pratar om det här. För det är här väldigt mycket av till exempel Greta stammar – när hon säger åt oss att göra omöjliga saker så är det många där ute som inte klarar av att ta emot budskapet och då vänder sig till att istället försöka förlöjliga budbäraren för att slippa ta henne och det hon säger på allvar. Om vi kan ta hennes budskap, men lägga till ett lite mer modererat “hur” på det så tror jag att vi kan komma väldigt mycket längre. Titta bara på hur flexitarianismen plötsligt har gjort vego till en folkrörelse.
