Efter många månaders väntan är det dags. It’s time to #savetheveggieburger!
På tisdag röstar EU om delar av den nya jordbrukspolitiken och bland annat ska tas då förslaget om att förbjuda vegoprodukter från att kallas ord som ”burgare”, ”korv”, ”schnitzel” och andra ”köttord” lyftas. Samtidigt röstar EU också om ett tillägg till förbudet som redan finns mot att kalla växtbaserade mejerier för ”mjölkord” som yoghurt, mjölk och ost genom att nu även förbjuda att associera växtbaserade mejerier med ord som kan användas för att koppla dessa till mejerier, som mjölkfri, gräddig eller laktosfri.
Det förslaget kan bland annat leda till att växtbaserade mejeriers hälsofördelar och klimatfördelar inte längre får jämföras med koprodukter, eller att de får säljas i liknande förpackningar! Samtidigt kommer förbudet mot att använda ord som burgare och korv för vegoprodukter tvinga vegoburgare att döpas om till ”vegopuckar” och ”vegotuber”!
Växtbaserad Sverige har skrivit ihop ett jättebra pressmeddelande om det här som jag publicerar här nedanför!
Vad kan du göra för att förhindra att dessa två förslag röstas igenom på tisdag?
Den här helgen måste vi mobilisera tillsammans!
- Skriv under den europeiska namninsamlingen som organisationen PRO VEG har startat och som redan har 150 000 underskrifter!
- Kontakta din EU:parlamentariker och kräv att de röstar emot förslaget, och att de ligger på sin partigrupp i EU att göra detsamma
- Kontakta ditt parti här i Sverige och få dem att lova att rösta emot förslagen i EU!
- Dela information om kampanjen i sociala medier och ligg på dina politiker så de tar ställning offentligt mot förslaget! Tagga även företag, media, privatpersoner och influencers och be dem ta ställning mot förslaget! Använd gärna #savetheveggieburger!
Det här förslaget går emot allting som EU säger sig arbeta för när det kommer till hållbarhet. Det kommer göra det svårare för konsumenter att välja hållbara alternativ i matbutikerna och kommer att göra övergången till hållbarare mat avsevärt svårare. Förslagen MÅSTE stoppas!
Pressmeddelande: Omfattande begränsningar kring växtbaserade livsmedelsprodukter på spel när EU-parlamentet röstar
De senaste åren har försäljningen av växtbaserade livsmedel skjutit i höjden till följd av ökat intresse från konsumenter och en allt livligare diskussion om klimatkrisen. Men det är inte utan motstånd. Kött- och mejeriindustrin gör allt för att skydda sina intressen. Två aktuella EU-lagförslag riskerar nu att förbjuda producenter av växtbaserade livsmedel att använda sig av termer som traditionellt har använts av kött- och mejeriindustrin, vilket förändrar marknadsförutsättningarna för växtbaserade livsmedel i grunden.
19–22 oktober sammanträder EU-parlamentet för att rösta om flera förändringar av EU-förordning 1308/2013. Två av ändringsförslagen, 165 och 171, syftar till att begränsa vad man får säga om växtbaserade livsmedelsprodukter, vilket kommer få långtgående konsekvenser både för producenter och konsumenter. Om förslagen röstas igenom går man emot målsättningen i andra högprofilerade policydokument, exempelvis Farm to Fork och EU-kommissionens strategi för ett hälsosamt och hållbart livsmedelssystem. Dessutom riskerar det att försvåra för konsumenter i en tid när allt fler vill äta mer växtbaserat.
Kort om ändringsförslag 165: Ändringsförslaget begränsar vad man får kalla växtbaserade livsmedel som ska efterlikna eller är tänkta att kunna ersätta kött. Det innebär att beteckningar som exempelvis stek, korv, schnitzel, burgare och hamburgare endast får användas för produkter som innehåller kött. Att kalla en produkt ”sojakorv” eller motsvarande skulle alltså bli förbjudet. I Frankrike antogs en liknande lagstiftning tidigare i år, nu kan det alltså bli verklighet i alla EU-länder.
Kort om ändringsförslag 171: Sedan 2013 är det EU-lag att termer som mjölk, smör, ost och yoghurt bara får användas för produkter som kommer från mjölkdjur. Termer som ”sojamjölk” är därmed förbjudna. Ändringsförslag 171 är en förlängning av dessa regler och skulle innebära att även jämförelser, d.v.s. ”imitation eller anspelning” av/på mejeriprodukter skulle vara förbjudna. En strikt tolkning av en sådan bred lagtext skulle kunna få långtgående konsekvenser för växtbaserade produkter:
• Förpackningar: Kan innebära att växtbaserade mjölk- och mejeriprodukter inte tillåts att förpackas i förpackningar som liknar mejeriindustrins förpackningar.
• Förbud mot att beskriva växtbaserade produkter med uttryck som ”mjölkfri” eller ”laktosfri”
• Förbud mot att beskriva växtbaserade produkters hälso- och miljöfördelar i relation till motsvarande mejeriprodukter
I september lanserades alliansen EAPF (European Alliance for Plant-based Foods) som samlar företag, NGOs och akademi. EAPF och den svenska branschorganisationen Växtbaserat Sverige (som grundades 2018), är mycket kritiska till ändringsförslagen, eftersom de riskerar att sakta ned skiftet till ett mer växtbaserat ätande och den hållbara omställningen av livsmedelssystemet, vilket är både en viktig komponent för att hantera den globala klimatkrisen och viktigt för människors hälsa.
EU-parlamentet ska nu anta sin ståndpunkt och sedan får medlemsstaterna ta ställning till parlamentets förslag i ministerrådet. De båda institutionerna måste vara överens för att ett förslag ska antas som EU-lag.
Bakgrund – varför har växtbaserat blivit en stridsfråga i EU? Växtbaserat har blivit big business
– Analytiker uppskattar att marknaden för plantbaserade alternativ kommer att vara värd omkring 85 miljarder dollar år 2030 (https://www.nytimes.com/2019/10/14/business/the-new-makers-of-plant based-meat-big-meat-companies.html?auth=login-facebook)
– När Beyond Meat, som gör grödobaserat köttsubstitut, börsintroducerades 2019 rusade aktien 163 procent och det var därmed den starkaste förstadagen för en IPO sedan år 2000.
– Växtbaserade alternativ har länge funnits i sammanhang som traditionellt är förknippade med köttkonsumtion, som snabbmatsrestauranger, en utveckling som syns även på andra marknader. När Impossible Foods startade ett samarbete med Burger King fick det en rad andra stora amerikanska snabbmatskedjor att följa efter (https://www.nytimes.com/2019/10/14/business/the-new-makers of-plant-based-meat-big-meat-companies.html).
Det drivs av ett ökat intresse från konsumenter för växtbaserad kost
– The Economist utnämnde 2019 till ”The year of the vegan”. 25 procent av amerikaner mellan 25-34 år är veganer eller vegetarianer och tidningen menade att millennials intresse för växtbaserat skulle få näringsliv och beslutsfattare att följa efter
(https://worldin2019.economist.com/theyearofthevegan)
– 2020 lockade Veganuary – en årligt återkommande utmaning där människor förbinder sig att äta växtbaserat under januari månad – 400 000 människor runt om i världen. Det kan jämföras med 250 000 människor år 2019. (https://www.theguardian.com/food/2020/feb/03/veganuary-signed up-record-400000-people-campaign-reveals)
– I Sverige svarade 47% av alla svenska män, samt 57% av de tillfrågade kvinnorna i en undersökning att de kan tänka sig att äta mer växtbaserat under 2020
(https://www.vegomagasinet.se/halften-av-svenskarna-vill-ata-en-mer-vaxtbaserad-kost-under 2020/)
– I Asien, men även globalt, blev en av följderna av utbrottet av Corona och diskussionen kring matmarknader ett starkt ökat intresse från konsumenter för växtbaserad mat (https://www.reuters.com/video/watch/plant-based-protein-surges-on-asias-pand-idOVCDRRVRF)
Klimatet är en starkt pådrivande faktor till utvecklingen
– FN:s klimatpanel IPCC uppskattar att livsmedelssystemet orsakar 21-37% av världens totala utsläpp av växthusgaser. Animalieproduktionen (kött, mejeri, ägg och vattenbruk) står i sin tur för 56–58% av livsmedelssystemets utsläpp. Den tar upp cirka 83% av världens åkermark, trots att den bara förser oss med 37% av vårt protein och 18% av våra kalorier (J Poore och T Nemecek 2018, s.4)
– Även andra aktörer driver på för omställning av våra livsmedelsvanor ur ett klimatperspektiv. WWF har till exempel lanserat Vegoguiden för att uppmuntra fler att äta mat som baseras på vegetabilier med syftet att vi ska klara av att leva inom planetens gränser.
