Feca, Torkel Knutssonsgatan 35, Stockholm
Recension: Rasmus Klockljung
Stockholm svämmar över av italienska restauranger, det märks inte minst under min promenad genom Gamla Stan på vägen till kvällens middag, men det veganska utbudet är oftast obefintligt. Ett undantag är Feca, som för ett par år sedan bestämde sig för att införa veganska rätter. De provade sig inte fram genom att plocka in någon enstaka, utan slog på stort direkt med en hel rad olika rätter, mest pizzor och pasta men även förrätter. Sedan dess har menyn växt ytterligare, och det har gjort Feca till ett välkänt namn bland huvudstadens veganer. Restaurangen är, till skillnad från de flesta andra pizzerior, ägd av italienare, och det märks. Lokalens väggar pryds av hundratals föremål, från fotbollströjor, sportrelaterade tidningsurklipp och gamla idolfoton till mängder av bilder på vespor. En jättevespa är målad på en av väggarna.
Jag lägger märke till att alla besökare får både den veganska menyn och den separata animaliska diton, ett lika enkelt som briljant sätt att normalisera den djurfria maten och förhoppningsvis få även gäster som inte planerat det att välja en vegansk rätt.
Stjärnan här är utan tvekan peston som är oerhört smakrik.
Min måltid inleds med en bruschetta med finhackad tomat, toppad med en tunn skiva rökt tofu som täcks med pesto. Det hela toppas med riven parmesanost. Själva brödet är gott, tofun likaså men stjärnan här är utan tvekan peston som är oerhört smakrik. Jag har ätit bruschetta på många restauranger, vissa gånger har brödskivan varit närmare 25 centimeter bred men här är den ungefär en decimeter. Det ser lite väl litet ut vid första anblicken, men med tanke på att pasta vanligtvis är rejält mättande är det antagligen fullt genomtänkt.
Som huvudrätt väljer jag just pasta, närmare bestämt en rätt med veganska jätteräkor. De flesta av de tretton pastarätterna på menyn är varianter av animaliska motsvarigheter, och Feca använder flitigt vegansk bacon, kyckling, färs och liknande. Tortiglioni och de sannolikt sojabaserade räkorna samt små avokadobitar serveras i en krämig sås.
Som väntat är potatisen en superb pizzatopping.
Själva räkorna ger ett stort tuggmotstånd men smakar inte mycket alls. Pastan är perfekt kokt och riktigt god, och såsens gräddighet och fina smak lyfter rätten ordentligt. Med några lite mer smakrika ingredienser än räkorna hade detta varit en suverän rätt, nu är den definitivt bra men ger ändå känslan av att någonting saknas.
Två desserter finns det på menyn, panna cotta och glass. Jag väljer det senare och får en kula god vaniljglass försedd med en oerhört god chokladsås med fina hasselnötstoner och toppad med vispad grädde. Själva glassen är bra men långt ifrån fantastisk, här är det återigen såsen som gör rätten.
Det finns många pizzerior i Stockholm som har veganskt utbud, men det går förstås inte att låta bli att besöka en italienskägd dito utan att prova på deras. Liksom med pastarätterna är många av de tio pizzorna veganiserade tolkningar av några av de som finns på en animaliska menyn, och därmed förekommer vegokött även här. Jag väljer dock att köpa med mig en Patate con verdura, som förutom tomatsås och mozzarella innehåller potatis som är en av mina favoritingredienser på pizza, samt grillad paprika, aubergine och zucchini, samt rucola och parmesan. Bottnen är föredömligt tunn, osten och såsen goda. Som väntat är potatisen en superb pizzatopping, och här är den skuren i klyftor som blir ljuvligt krämiga och får en otippat söt smak. Fantastiskt gott! Även de grillade grönsakerna är goda, men det är lite väl få bitar och de hade gärna kunnat tillagas en aning längre. Trots det är detta en av de godaste pizzor jag har ätit i Stockholm.
Feca bör vara ett givet mål för alla som gillar italiensk mat, men priserna är möjligtvis en aning i överkant, i synnerhet för desserten, vilket drar ner betyget lite grann.
PRISER:
Bruschetta 79:-
Pasta gambero 169 :-
Glass 79:-
Pizza patate con verdura 140 :-
BETYG:
