Hej!
*Recipe in english below!*
Ibland händer det. Jävlar alltså. Och det roliga är att det har hänt ganska ofta nu på senaste dessutom. Både med fejkonet, med palten (som ni får läsa om i min kommande kokbok!) och nu med den här grytan. Ni vet, när man lagar något som man vet, man bara vet, att det här kommer jag att laga om och om igen under resten av mitt liv. Jag vill verkligen tacka och credda min ytterst kökssavvy svägerska Emilie Bravo som var den första som bjöd mig på detta och som letade fram ursprungsreceptet. Som min sambo brukar säga – om hon bara fick äta en persons mat i hela mitt liv så skulle det vara hennes syrras. (Det vill säga, INTE MIN.)
Kombinationen av det här väldigt enkla receptet och Anammas Vegobitar är faktiskt helt magisk. Jag ska vara ärlig. Det var sjukt länge sedan jag åt en riktig boeuf bourguignon. Så jag har ingen aning om hur de ”egentligen” ska smaka. Men jag tror att vi alla kan vara överens om att de ska vara jävligt goda och mustiga som fan. Och tro mig. This is.
Jag lyfter upp Anammas Vegobitar särskilt här, för de är faktiskt ett måste. Dels därför att de nu för tiden går att få tag i nästan överallt, vilket jag tycker är viktigt. En del av mina recept (typ Fooled Pork) kräver ganska specifika och svåråtkomliga ingredienser om man inte bor granne med Goodstore. Och då jag antar att jag inte är ensam om att tycka att det är krångligt och jobbigt att behöva anstränga mig en massa för att få tag på ingredienser så föredrar jag att försöka utgå ifrån saker som de flesta lätt kan få tag i. Men också för att de har visat sig ha helt otroliga långkoksegenskaper. De blir faktiskt möra!!!
Många andra köttsubstitut klarar inte av långkok för en femöring. Sojasubstitut har en tendens till att torka ihop och bli sega och quorn löser upp sig och tappar allt tuggmotstånd. Men inte de här. De blir perfekta. Iaf enligt mig.
Receptet är testat och serverat till tio pers, både köttätare och vegetarianer, under en stormiddag här för någon dag sedan. Alla skrapade och slickade tallrikarna rena. Kryddningen går att variera beroende på hur ”true” man vill ha det, men jag lämnar det upp till er. Jag lagade senast utan vitlök och rökt tofu (som jag glömde) och med kryddpeppar (vilket jag kom på genom att jag hade råkat fylla svartpepparkvarnen med kryddpeppar, vilket lyckligtvis blev jättegott). Ska det vara the real shabang så kör du med vitlök, rökt tofu (i stället för bacon) och så klart utan kryddpeppar.