I kväll var jag med jobbet på middag. De hade bokat bord på Primo Ciao Ciao på hantverkargatan, som jag redan har skrivit om en gång tidigare. Då tänkte jag försöka förnya mig själv och beställde en ravioli som jag väl var halvnöjd med, så idag tog jag det säkra kortet och beställde deras pasta al Pomodoro. Ljuvligt, och väl värt ett besök för alla oss pastaälskande non carnivores.

Jag har försökt lista ut deras trick. Visst, god kvalitet på tomaterna och färsk basilika som tillsätts precis i slutet är givet. De verkar också ha en hel del olivolja i såsen, den separerar nästan från den övriga såsen på tallriken. Ett kanske inte helgjutet trick för att öka smaken, men det fungerar… Jag skulle också gissa på långkok. Tomatsåsen känns rejält reducerad och vitlöken som ligger i  stora skivor i såsen är mild och även om den bara verkar lätt sauterad. Allt serveras med stora bitar av färsk mozzarella som smälter i värmen av såsen, spagetti och med en kvist ruccola och riven parmesan på toppen.
The quest for the perfect sauce has begun.